LITE OM MIG SJÄLV

 

Jag föddes den 29 augusti 1953 i Skeppsholmens församling. Mina föräldrar bodde då i Hökarängen (Hovmästarvägen) och jag blev deras tredje barn. Jag döptes till Charles Crispin.

 

1956 flyttade vi till Rågsved (Bjursätragatan 107) och där föddes min lillsyrra samma år. Barnkullen för mina föräldrar var då fulltalig.

 

Tyvärr så insjuknade min far (Martin) i slutet av 50-talet och på nyårsaftonen den 31 december 1959 (kl 9.03 om jag inte minns fel) så lämnade han jordelivet för gott efter en längre tids sjukdom i cancer, fast på den tiden hette det kräfta. Mamma (Marie) stod nu ensam med fyra barn.

 

1960 började jag S:t Eriks Katolska skola (mamma var ju från England) som då låg vid Medborgarplatsen. Det var en sträng skolgång jag minns, aga förekom det rikligt av och jag var kanske inte den snällaste. Min bästa kompis Henrik Jansson och jag var dom 2 som ledde ”streckboken” i våran klass. ”Streckboken” var något som nunnorna hade infört för att bestraffa eleverna efter diverse bus som inte var något allvarligt bus men i alla fall. För varje streck som man hade fick man skriva av ett stycke från någon lärobok och det blev mycket skrivande.

 

Henrik och jag hade dock kommit på det knepet att för ett visst stycke som skulle skrivas av så uteslöt vi vissa ord ur diverse meningar så att stycket rymdes exakt på en sida i skrivboken. När vi sedan skrev av ”strecken” så hade vi karbonpapper mellan sidorna och fick på så sätt lite mindre att skriva. Tiden som skulle användas för ”streckskrivning” var vår fritid. På den tiden så gick man i skolan på lördagar men man fick sluta en timme tidigare än vad man gjorde på måndag till fredag om man inte hade några streck. Jag kan inte minnas att jag personligen fick gå hem tidigare någon lördag.

 

Likadant var det med matbespisningen. Hade man inte ätit upp sin lunch på lunchtiden så plockades tallriken undan för att åter serveras i klassrummet efter avslutad skoldag. Jag minns än idag hur jag en gång tömde min gymnastikpåse på kläder för att hälla i spenatsoppa. Jag var ju tvungen att visa upp en tom tallrik innan jag fick gå hem. Jag äter än idag inte spenatsoppa och får jag se en sådan portion så rivs det omgående upp gamla minnen. Fy Fan.

 

Mina barndomars somrar minns jag istället med ljus & värme. Jag var alltid sommarbarn norrut på diverse olika gårdar. En sommar var jag i Dynäs, strax väster om Kramfors tror jag. Sen var jag 4 år i rad i Ullånger, 4 mil norr om Kramfors. Familjen hette Gunnar & Inez Wiberg, Skidsta Ullånger. Där fick jag lära mig mycket om lantbruk och jag var ivrig att insupa så mycket som möjligt på det så korta sommarlovet. Underbar tid.

 

Efter årskurserna 1-6, S:t Eriks Katolska skola hade bara upp till sexan, så gick jag 2 år i Nytorpsskolan och det sista året hade jag förlängd pryo som det hette. Jag fick jobba på dagarna och vissa kvällar var det skolstudier som gällde. Skoltrött var jag, kan man bli annat efter ovanstående, men skolgången måste fullföljas och jag avslutade den i Rågsvedskolan 1969.

 

Pryo gjorde jag på Lessnert´s cykel & sportaffär som då låg på Olaus Magnus väg 1. Lennart Lessnert lärde mig väldigt mycket i verkstaden och jag fixade med det mesta. Mycket reparationer av cyklar och mopeder under den varmare årstiden och vinter halvåret blev det mycket vallning av skidor och slipning av skridskor. Dock kände jag mig inte riktigt hemma i storstan. Landet hade gett mersmak och jag längtade ut till grönskan, saknade dock ej spenat.

 

Den 19 december 1969 flyttade jag på vinst och förlust till Gott-Land och blev där dräng hos Dotes. Hårt arbete och mycket manuellt, man fick slita men det gjorde en gott. Kvällarna fanns det inte mycket ork kvar så man somnade tidigt, ovaggad. Jobbet inspirerade mig att fortsätta på lantbruk men jag ville utbilda mig. Jag fick en praktikplats på Lövsta Lantbruksskola, Romakloster, från den 11 maj till den 20 september 1970. Det räckte sedan för mig att uppfylla kraven att söka in på en grundläggande yrkeskurs. Jag blev dessutom antagen och satt sen i skolbänken mellan den 28 september 1970 till den 8 april 1971.

 

Med nyvunna erfarenheter så ville jag vidare inom lantbruk. Nu sökte jag till ett KR-jordbruk. KR står för Koncentrerad Rationalisering och bytte senare namn till SR, betyder Särskild Rationalisering. Jag fick ett tips om en gård i Ånäset, mitt emellan Umeå och Skellefteå. 7 mil åt bägge hållen. Det var bekanta till Dotes och det var han som tipsade och fixade en praktikplats hos Erik-Allan & Margareta Nilsson, Nyby Gård, Ånäset. Där jobbade jag med helt andra metoder än vad jag var van vid tidigare. Nu var det mesta maskinellt och det ökade intresset hos mig att fortsätta på min inslagna lantbruks linje.

 

Jag jobbade den sommaren och till hösten så var det dags för skolbänken igen. Denna gång var det Umeå Lantbruksskola som jag hade blivit antagen till. Kursen var en 12 veckors specialkurs i Husdjursskötsel. Jag var ju mer intresserad av djuren än av odling. Den 12 november 1971 står det som datum på det avgångsbetyget. Nu hade det kommit lite ”grus i maskineriet” hos mig. Jag hade läst mycket ekonomi under kursen och med mina knappa kunskaper så räckte det i alla fall till för att inse att om man skall driva lantbruk så skall man ärva eller gifta in sig på en gård. Inget var aktuellt för min del.

 

Efter avslutad kurs i Umeå så drog jag åter till Gott-Land. Jag jobbade först hos Sigvard Larsson, Mattsarve Lau, som dräng. Senare hyrde jag ett hus i När av kommunen och sysslade med diverse olika jobb samtidigt som jag var lite förvirrad över vad jag skulle göra i framtiden. I den här vevan hade jag träffat mina barns mor (Ingmarie) och första barnet var på väg. Jenny föddes den 19 juli 1974.

 

Ett tag jobbade jag på en såg i Fidenäs, södra Gott-Land. Ett tag sorterade jag potatis hos Dalbo-Nicken, sen jobbad jag för Kalle Selander på Närs Bil & Traktor. Ett tag jobbade jag på Farmek, i dumpen. Det var där allt avskräde från slakten hamnade för att kokas sönder och malas till köttmjöl tillsammans med självdöda djur. Ingen lustig tid.

 

Skolbänken nästa tänkte jag i mitt stilla sinne och så blev det. Nu var det lastbil som gällde. Sökte in på en 13-veckors kurs som AMU höll. Där fick jag min fulla behörighet på körkortet som än idag har bokstäverna A BE CE DE. Den kursen pågick från 10/3 till 13/6 1975. Efter avslutad utbildning så hamnade jag i en taxibil i Visby, nr 3, som då ägdes av Björka (Edvin Björklund). Vilken härlig tid och vilken kamratanda. Har inte upplevt den varken förr eller senare.

 

1975 så hade vi flyttat till Visby (Jungmansgatan 153). Från När till Visby är det 6 mil och det är lite långt för att pendla. Taxijobbet hade jag hela tiden och i juni den 15 1977 kom barn nummer 2 och han döptes till Jimmy.

 

1980 ville vi ut på landet igen. Vi hade av svärfar (Stig) köpt en tomt som han avstyckade från sina ägor och den fick namnet Hallbjens (20:1) tror jag benämningen är. Huset vi byggde var ett Eksjöhus, Villa Gotland 1368. Nummer benämningen fick huset av dess yta men när det skrevs ut i kvadratmeter så tillkom det ett kommatecken, 136,8 kvadratmeter. Byggsatsen anlände på min födelsedag den 29 augusti 1980. Sen var det mycket pysslande med att få ihop alla delar men det lyckades så pass väl att den 15 februari 1981 sov hela familjen tillsammans i den nya bostaden. Den 5 mars så kom sista barnet Johnny. Nu var alla tre barnen döpte till enkla namn och alla har det gemensamt att deras namn börjar på J och slutar på Y. Alla har dessutom initialerna JR.

 

1980 och 1981 hade jag jobbat på ARLA som tankbilschaufför under semesterperioderna. Ville dock vara kvar men fick i augusti sluta båda åren, tråkigt. 1981 fick jag chansen att hyra en verkstads lokal i Alskog och där drev jag min egen firma Ramis Mek. som än idag är inregistrerad men ej verksam. Jag jobbade mycket nu de närmaste åren och hyrde lokalen fram till våren 1986. Då skulle ägaren, Alex Jacobsson, sälja och det var inget intresse från min sida att köpa. Han skulle ju sälja både verkstan och befintlig bostad i dess anslutning men vi hade ju ett nybyggt hus. Jag försökte att driva firman vidare hemma men vi bodde för långt från stora vägen och lokalerna var små. Jag drygade ut jobb med att åter köra taxi i Visby men det funkade inte med att pendla så långt. Lau – Visby är det ca 5,5 mil.

 

Hösten 1986 så fanns det inget taxijobb kvar för min del. Utvecklingen under årens lopp hade lett till att åkarna körde sina egna bilar så fick det hoppas in lite här och där för att hålla näsan över vattnet. Nu var det en extrem brist på yrkeschaufförer i Stockholm så jag flyttade upp och separationen var ett faktum.

 

Jag började på hösten det året att köra tradare till Oslo 2 gånger per vecka. I januari 1987 började jag på Nynäs-buss i Västerhaninge. Först lite skolskjutsar, sen lite färdtjänst och dessutom lite turistbuss. Jag höll på med det i två år och till julen 1988 så slutade jag.

 

Först så skulle jag vara ledig några veckor tänkte jag och sen hoppa på något nytt. Jag hade jobbat mycket på Nynäs-buss och fick ut lite semesterstålar så nu skulle jag njuta frihet. Efter julhelgen hade jag varit ledig 5 dagar och började så smått att klättra på väggarna. I den vevan pratade jag med en barndomskamrat (Göran Sundberg) och han jobbade på HSB Riksförbund i vaktmästeriet, och dom behövde folk

 

Den 2 januari 1989 så började jag också i vaktmästeriet på HSB. Jobbade där ett år till i mitten av februari 1990 så kom jag upp till Informationsavdelningen med Åke Sjöberg som chef. Där blev jag kvar tills jag blev uppsagd 1995-03-01, luften hade gått ur byggmarknaden och nu var det bara besparingar som gällde. Tänker jag efter så är det fortfarande samma sak idag.  Jag hade börjat köra taxi för Taxi Stockholm/Taxi-Kurir så det var inga problem för mig att få jobb, men jag ville inte köra taxi. Nu sökte jag mig till turistbussar istället. Fick jobb på Delfinbuss och var några år ute i Europa men var inte road i längden av att ligga ute på vägarna och jaga färjor, hotell och diverse andra sevärdheter eller idrottsanläggningar som färden skulle gå till. Egen säng är bäst.

 

2001-05-15 fick jag erbjudande av Mats Ekedahl att börja jobba på Busslink, Söderort. Det ångrar jag aldrig att jag nappade på. Dels så får jag köra buss, har dessutom i år börjat min trafikledarutbildning samtidigt som jag själv har linjeutbildat. De e mycke nu, var det nån som sa. Där är jag i dagsläget men allteftersom tiden flyter på så kommer jag nog att fylla på med mer information på denna sida.

 

Stockholm 2005-06-20

Tillbaka till Crispin